Hej
Jag har funderat över det här med ryggradsreaktioner, ni vet, såna där reaktioner som sitter i ryggraden och som ingen riktigt funderar över är sanna. Här är några exempel:
Pedofiler ska kastreras
Våldtäktsmän ska in på livstid
Mobbare är osäkra små barn
Om alla tänker efter så inser man att kastrering är ett otroligt hårt straff även för en pedofil, att en våldtäktsman måste få en andra chans och att mobbare för det mesta är dom mest självsäkra ungarna i klassen.
För så är det, visar studier. Problemet med Sverige är att vi inte kan acceptera att det finns ondska. Eller jo, vi förstår att det finns ondska, om ondskan ifråga stiger in i vårt vardagsrum och skriker "Sieg Hail!". Om ondskan däremot finns i ett klassrum, då är det bara gnabb.
Att jag uppmärksammar mobbingen just är för att den är intressant just nu - självaste aftonbladet gör sin cirka 100:e kampanj (grattis på jubileet!) om ämnet.
Mitt råd: Rannsaka er själva.
Nej, alltså, inte mobboffrena, men tidningarna. Aftonbladet är själva skyldiga till utseendefixering och mobbing. Titta här på några exempel:
- Genom stödjande av ett parti vars politik går ut på att bryta ner individens självkänsla
- Man publicerar H&M annonser. Ja, dom har faktiskt rätt att neka H&M.
- Man publicerar dessutom "sex-över-telefon"-kontakter.
- För att inte tala om allt skvaller som leder till att man måste veta allt för att inte vara ute.
Och ovanstående punkter var bara några i mängden. Om Aftonbladet bad om ursäkt för allt detta och iochmed det startade en kampanj så hade det varit helt okey enligt mig.
Fast det är intressant läsning, hyckleriet till trots, senast idag var det om någon tjej som mobbats och ett reportage om vad klasskamraterna sa idag ang. Mobbingen.
Helt plötsligt längtar jag efter en klassåterträff, om sådär 10 år eller nåt. Blir intressant att se vad dom säger då...
/John G
Sanningens budbärare i den mörkaste av tider